cuatrochicaslocas

Jag har precis kommit hem från provjobbet jag nämnde, dessutom är det tydligen inget provjobb längre utan ett riktigt jobb. Såg precis att Miki hade gjort ett inlägg om vad de sysselsatte sig med inatt, när jag förvövrigt låg och sov, och jag lovar att jag verkligen kan se Hanna och Fia framför mig. Det eftersom dom två brukar skriva med varandra på msn trots att de sitter mitt emot varandra i rummet. Dock var det där med smilies och webkamera något nytt även för mig!

Just nu sitter jag och väntar på mina älskade och knäppa sambos som har invaderat IKEA och den svenska shopen i eftermiddag. Jag fick skicka bud med dom istället för att följa med och min beställning blev kardemummaskorpor och skumtomtar, om det finns såhär tidigt då. HOPPAS!

Dessutom längtade jag ihjäl mig efter dom när jag stod på jobbet runt två-tiden. Två av mina typ femton(?!) chefer hade suttit i baren i ca en timma och bara glott på mig. När jag sedan hade lunch och satt i andra änden av baren (som tydligen också är ett godkänt personalrum i Spanien), kunde ingen av dom gå fram till mig och upplysa mig om att jag faktiskt hade fått jobbet utan jag fick genomlida denna ovisshet dagen ut.
GULLIGA MÄN DOM DÄR SPANJORERNA.

Dessutom flyttade dom sig sedan från baren till ett bord, för att fortsätta kasta blickar emellanåt. Jag började på allvar tro att dom satt där och övervägde om de skulle anställa mig eller inte, speciellt eftersom de x antal gångerna som dom fick höra mina icke-sammanhängande meningar på spanska och ännu värre när någon pratade katalanska med mig.

Därför blev jag tvungen att fråga en av mina kollegor innan jag gick om jag ska fortsätta jobba eller inte.
Hon kollade förvånat på mig och svarade att siiiiiiiii, har cheferna inte sagt någonting till dig efter första dagen så får du fortsätta jobba.
Det här var ungefär lika självklart för henne som när jag igår frågade hur personalchefen kunde bedöma mig på provdagen, han är nämligen aldrig på stället (förutom när han idag satt i baren och glodde på mig...).
Då talade hon viskande om (precis som om kamerorna har ljudinspelning också) att de har vidoekameror uppsatta överallt, så de ser mig minsann. TACK FÖR UPPLYSNINGEN!

Dessutom luktar jag liksom Hanna också som en askkopp efter en dag på jobbet. Score igen!